Denna sida handlar om Släkten Knös. För sidan om Cornelius, se Cornelius Knös.
| Släkten Knös | |
|---|---|
 Cornelius Knös, släktens mest framstående medlem | |
|
Originalnamn |
The Coot kin |
|
Första framträdande |
Cornelius Knös i serien Ståtliga statyer från 1952 |
|
Skapare |
|
|
Tidigaste kända medlem |
|
|
Nuvarande överhuvud |
|
|
Ursprung |
Härstammar möjligen från Nederländerna. Har funnits i Amerika åtminstone sedan 1818. |
|
Betydande medlemmar |
Cornelius Knös (1790-1880), Cyprianus Knös (1830-1910),Selma Knös (?), Kurre Knös (1860-?), Elvira Augusta Anka (1855-), Dora Knös (?), Fanny Gås (?-), Pelle Sothöna (?-) |
|
Besläktade med |
Ätten Anka sedan 1870-talet |
Släkten Knös (i original the Coot kin) är en släkt som funnits i USA länge, men påstås ha rötter i Nederländerna. Nutida medlemmar av släkten Knös kan med stolthet kalla sig ättlingar till Ankeborgs grundare Cornelius Knös. Trots att det var Joakim von Ankas förtjänst att Ankeborg blev den storstad den i dag är, var det Cornelius Knös som lade grunden till staden.
Cornelius Knös, släkten Knös anfader, föddes omkring år 1790, man vet inte var. Han anlände som 28-åring år 1818 till fort Drakeborg (senare fort Ankeborg) på Tomtebacken i det som idag är Ankeborg för att handla med britterna som belägrade fortet. Medan han stannade där anfölls fortet av spanska trupper, och då de brittiska försvararna insåg att de var undertaliga skrev deras kommendant över ägarskapet till fort Drakeborg till den enda som ville ha det, Cornelius Knös, varpå hela den brittiska garnisonen flydde och övergav fortet. När de spanska trupperna intog fästet bjöd Cornelius in dem på en segermåltid, men då han stekte majskorn blev de till popcorn, och smällandet som kom därav skrämde bort fienden. Cornelius Knös lät sedan grunda samhället Ankeborg.
Hans son Cyprianus Knös grundade Gröngölingarna, en numera internationell scoutkår, som idag är världens största scoutrörelse för unga pojkar. År 1951 blev Cyprianus dottersons dottersöner, Knatte, Fnatte och Tjatte Anka, medlemmar i scoutkåren.
Cyprianus fick två barn, sonen Kurre och dottern Elvira, vilka, av allt att döma, efter sin fars död, kom att ärva hela Ankeborg, av vilket de nu inte äger så mycket mer än den gård Elvira driver. Kurre Knös är mest känd för att ha sålt Tomtebacken, med fort Ankeborg, till Joakim von Anka, vilket skulle ha skett strax före år 1900.
Kurre Knös fick tillsammans med Dora Dopping två barn, Pelle Sothöna och Fanny Gås, och Fanny fick med Gabriel Gås sonen Mårten. Släkten Knös blod lever vidare i dessa ättlingar samt i ättlingarna till Cyprianus dotter Elvira "Farmor" Anka. Närmare beskrivs alla släktskap på Don Rosas teckning Kalle Ankas släktträd. Mårten Gås arbetar på sin mors faster Farmor Ankas gård. Pelle Sothöna är cowboy på en ranch i Ankeborg.
En tolkning av släkten Knös släktträd på engelska.
Släkten Knös på andra språk[]
Danska: Familien Blisand
Engelska: The Coot kin
Finska: Ankanpään suku
Franska: Les cousins Écoutum
Italienska: La famiglia Coot
Nederländska: Prul tak
Norska: Kvakk-slekten
Portugisiska: Família Patus
Spanska: La familia Coot / La familia Palomino
Tyska: Familie Erpel / Die Erpel-Sippe / Erpel Linie